Idémetodik

Idémetodik

Att skapa idéer innebär att man är öppen för de spontana tankar och sammankopplingar som dyker upp och ser dem som möjligheter till eventuella lösningar.

Detta är en färdighet som kan övas upp och det finns metoder för att stödja, stimulera, inspirera och strukturera upp denna process. Metoderna gynnar processen och driver upp nivån på det kreativa tänkandet.

Metodiken inom idéutveckling handlar främst om att korsbefrukta tankar och att associera utifrån andras idéer. Det är därför viktigt att man är öppen och låter detta hända. Här är några aspekter som är viktiga att tänka på:

Skilj på lateralt och strukturerat tänkande

När du får idéer – individuellt eller i grupp – är det viktigt att inte värdera dem direkt. Till synes verklighetsfrämmande idéer är ofta startpunkten för att lösa ett problem på ett nytänkande sätt och praktikaliteter går alltid att lösa i ett senare skede. Skilj därför på tiden när du idégenererar och när du utvärderar idéerna. Detta är ett av de svåraste momenten och det därför viktigt att detta poängteras för alla deltagare – eller sig själv om du arbetar enskilt.

Kvantitet = Kvalitet

Alla idéer är värdefulla och har potential att vara det frö som leder er vidare till den bästa lösningen. Därför ska alla idéer nedtecknas, delas och sparas! Ofta kan det vara så att en behöver gå tillbaka senare i utvecklingsfasen – då är det viktigt att en har alla sina idéer att hämta inspiration ifrån.

Se till att pusha så att du/ni får fram en stor mängd idéer. En stor mängd gör att det finns fler idéer att ta av samtidigt som det inger självförtroende i att ni testat att lösa problemet på mer än ett sätt. Det finns sällan bara en bra lösning på ett problem. 

Personlig attityd

Var en ja-sägare! Det är av största vikt att alla är positivt inställda och bejakar samtliga idéer. Till synes galna idéer kan vara fröet till den idé som har störst lösningspotential och det finns tid för att utvärdera idéerna i ett senare skede. Att kritisera och säga nej är absolut förbjudet eftersom detta hämmar deltagarna. Fråga gärna om det är något du inte förstår men var försiktig med att ifrågasätta så att andra deltagare inte blir osäkra.

Aktiva deltagare. Det är viktigt att alla är delaktiga i sessionen. En tyst deltagare kan skapa osäkerhet, precis som att en allt för dominant deltagare kan hämma andra. Kroppsspråket är otroligt viktigt så tänk hela tiden på att utstråla delaktighet med ditt kroppsspråk.

En tillåtande öppen stämning. Skapa en stämning av öppenhet, trygghet och fokus. Humor och lek är erkända metoder för detta – då skrattet och humorn är kopplat till det absurda och öppnar upp sinnet.

Samsyn kring frågeställningen

Att börja med att inventera vad som redan gjorts är ett bra sätt att komma igång. Genom en inventering blir det också tydligare vad som definieras som en ny lösning för samtliga deltagare. 

Definiera sedan en utgångsfråga – en stor fråga, flera mindre delfrågor, eller både och. Ta tid på er att definiera frågeställningen ni ska idégenerera kring. Ett tips kan vara att skriva ner frågeställningen så att alla ser, samt se till så att alla är i samförstånd kring betydelsen. Dölj sedan formuleringen för att kunna släppa tanken på den medans ni idégenererar. Återkom och knyt samman med målet då och då under processen.

6 konkreta tips på metoder vid idégenerering

  1. Kreativt ideal – Hur hade idealet/idolen löst problemet? I grupp utgå från en gemensam person till exempel Pippi Långstrum, Stålmannen, Nelson Mandela, och fantisera hur de hade gjort för att lösa problemet
  2. Rollspel – Titta på problemet utifrån någon annans perspektiv. Hur hade till exempel ett djur, olika yrkesroller, olika användare etc, löst problemet? Utgå från en gemensam roll.
  3. Framtidsvision – Hur skulle en lösning kunna se ut i framtiden, i en utopi?
  4. Inventerad – Skissa på lösningar som förvärrar situationen – överdriv och bygg på. Efter en stund tittar ni på era förslag och vänder på dem, det negativa blir något positivt.
  5. Slumpord – Välj ut ett ord, t.ex. 5e ordet på 5e sidan i en bok, och använd detta för att se om det kan associeras till för ett lösningsförslag.
  6. Bild/formassociation – Använd en slumpmässigt vald bild, eller form för att associera till för ett lösningsförslag